1920-talet

– De fanns generellt i början av 1900-talet en oro för vad som skulle hända med det här området eftersom man visste att Medicinalstyrelsen letade efter ett annat sätt för att husera sin verksamhet och sjukhuset som fanns här, säger hon.

Medicinalstyrelsen utrymde byggnad för byggnad och Birgittastiftelsen begärde dispositionsrätt till byggnaderna.

– Det fick man också allteftersom, men det tog tid. En bit över 30 år i den processen att få tillgång till alla byggnader.

Det fanns en oro för att det skulle bli nybyggnation just i det här området.

Verner von Heidenstam, som bodde i trakten, reagerade på det och skrev till ärkebiskopen Nathan Söderblom för att uttrycka sin oro och framföra sin vilja att man skulle göra något åt det.

– Tanken som Birgittastiftelsen hade från början var att det här området skulle ha ett värdigt syfte. Man kan inte ha vad som helst i det här. Det förstod man redan då.

Förutom arbete med att få disponera byggnaderna inleddes 1924 en utgrävning på Birgittas udde vid Ulvåsa där det sades att Birgitta och hennes familj bott. Där grävdes ruinen som idag kan ses där fram.

– Senare forskning antyder att där inte har bebotts, i det som ligger längst ut på Birgittas udde.

Forskare idag tror att det började byggas då, men sedan inte togs i bruk och att det ursprungliga Ulvåsa ligger lite längre söderut.

1930-talet

På 1930-talet startade man ett vandrarhem tillsammans med STF (Svenska Turistföreningen) i byggnaden som varit munkkloster. Pilgrimer behövde någonstans att bo.

– Man var på det klara över att Vadstena var ett pilgrimsmål och har varit så ända sedan 1400-talet. Det var något som man ville arbeta för att det skulle fortsätta vara.

1940-talet

Heliga Birgittas tanke om betydelsen av utbildning ville Birgittastiftelsen förvalta genom ett flickinternat.

– Den tanken utvecklades senare till folkhögskolan som man startade tillsammans med Svenska kyrkan och som finns kvar idag.

Folkhögskolan startades 1945 och har funnits i området hela tiden.

1950-talet

Startandet av folkhögskolan ledde till den största upptäckten i stiftelsens 100-åriga historia.

– Det krävdes ju ett elevhem till en skola.

Det fanns rum i andra byggnader, men man behövde flera och tyckte att det var en bra idé att göra om nunneklostret till elevhem. Innan ombyggnationen kunde starta var man tvungen att göra en antikvarisk undersökning.

– Så som man måste i gamla hus. Det här är 1956 och då hittar man spåren av palatset. Det försvunna palatset.

Man visste att palatset funnits i Vadstena, men inte var och klosterområdet hade uteslutits eftersom det där låg ett kloster.

– När man gjorde den här undersökningen och hittade spår och förstod att det här är inte sent 1300-tal. Det här är mycket äldre, då avbröt man arbetena och kallade in Riksantikvarieämbetet för att avgöra hur man skulle gå vidare.

I 13 år arbetades det med att hitta detaljer som kunde bevisa att det var palatset man hittat.

1960-talet

Bevis hittades i form av dekorerade pelare och äldre tegel.

– Det hade Birgitta aldrig gått med på att man skulle dekorera. Det skulle vara enkelt och slätt. Då klostret byggdes upp murade man för alla de här dekorationerna från palatstiden för att de var för vräkiga. I en klostermiljö ska det vara enkelt och man ska inte luras att tänka på världsliga saker utan man ska ägna sig åt Herren och då kan man inte ha massa finsaker omkring sig att titta på, säger hon.

Därför målades takmålningar över och dekorationer murades för.

Under 50- och 60-talet gjordes även andra utgrävningar och på 1960-talet ansåg man att man ville kunna erbjuda ett modernare och lite finare vandrarhem.

– Vadstena klosters gästhem hette det.

Gästhemmet invigs 1964. Bygget finansierades med hjälp av donationer. Än idag har rum i klosterhotellet namn efter donatorerna.

– Det är roligt att de valt att behålla dem.

1970- och 1980-talet

Ett lite lugnare skede i stiftelsens historia inleddes. Andreas Lindblom som varit stiftelsens sekreterare i nästan 50 år och slutar någon gång under sent 1970-tal.

– Jag tror att musten gick ur lite. Det hade varit många år av hårt arbete för att få alla de här sakerna på plats, vilket avslutades med gästhemsinvigningen.

Historiska föremål har funnits i byggnaderna och kunnat visas upp även om det skulle dröja en tid innan nuvarande museet invigs.

– Under hela den här tiden har man samlat på sig böcker om Birgitta och av Birgitta.

Litteraturen finns samlad i klostermuseet och kan användas av forskare.

1990-talet

Under slutet av 1990-talet övertog familjen Milton hotellrörelsen efter att ha drivit den i stiftelsens namn en tid.

Stiftelsen under alla år man varit verksam anordnat föreläsningar och seminarier för att sprida kunskap om Birgitta och den tiden.

– Under hela tiden har man ivrat för forskning kring Birgitta och klostertiden. Det gör man fortfarande, säger hon.

2000-talet

Sancta Birgitta klostermuseum invigdes 2003.

– Kostermuseet är en produkt av det stora Birgittajubileet 2003 som var ett internationellt jubileum där Birgitta fyllde 700 år, säger hon och fortsätter:

– Då satsade man på att göra det här till ett riktigt museum. Det är ju också en av de stora händelserna under de här 100 åren.

2010-talet

Insikten att det är svårt för en ideell förening att driva museet har lett till ett sökande efter en ny statlig eller regional huvudman till museet. Politiker och andra aktörer har informerats i olika sammanhang. Det arbetet kommer att fortsätta närmaste tiden.

År 2020

Under våren tvingas museet stänga ett tag på grund av coronautbrottet. Under uppehållet byggs utställningarna om.

I år skulle Birgittastiftelsen firat 100 år, men corona har inneburit att många av evenemangen fått flyttas till nästa år. Lite av firandet sker i år. Bland annat genom sommarutställningen och Vadstena unga teaters pjäs om den unga Birgitta.

– Vi försöker fira 100 år lite även om det är som det är i år, säger Cecilia Lindheimer.