Birgittapriset

Förteckningen över Birgittapristagare är inte färdigredigerad. Alla pristagare inte fått den presentation de förtjänar. De nu publicerade texterna är i flera fall i behov av vidare bearbetning, och skall ses som utkast. Rättelser och kompletteringar mottas tacksamt, och sänds till webmaster@birgittastiftelsen.se.

Flera av pristagarna har skrivit artiklar i  ”Birgitta av Vadstena. Pilgrim och profet”. Utg. Av Per Beskow och Annette Landen. NoK, Stockholm, 2003. Denna refereras till som BVPP

1997
Monica Hedlund 1940 – 2016. FD, professor i klassiska språk vid Uppsala universitet. TD hc i Lund 2012

Minnesord i Uppsala Nya Tidning 2016-10-16, av Gerd V M Haverling, Hans Helander, Christer Henriksén, och Marianne Wifstrand Schiebe.
Efter studentexamen i Bollnäs kom Monica Hedlund till Uppsala och studerade latin, grekiska, klassisk fornkunskap och tyska. Hon disputerade 1972 i latin på en avhandling om en senmedeltida handbok för daglig meditation.   Under sina många år på Uppsala universitetsbibliotek kom hon att tillsammans med två kolleger ge ut den stora katalogen över den så kallade C-samlingens handskrifter, som till en betydande del innehåller material från klostret i Vadstena. Även i fortsättningen kom hon att främst ägna sig åt det medeltida latinet – inte minst den litterära och andliga kulturen i Vadstena kloster.   Till Klassiska institutionen i Uppsala återkom hon som lärare under 90-talet. I den rollen vann hon allmän aktning för sin grundlighet och pedagogiska skicklighet. Hon var respekterad och älskad av studenterna för sin ärlighet och sitt stora engagemang. Under flera år gav hon uppskattade kurser i paleografi. Hon var huvudhandledare för fem doktorsavhandlingar.  Efter pensioneringen arbetade hon outtröttligt vidare. Tillsammans med en slavist har hon översatt och kommenterat en idéhistoriskt och teologiskt viktig avhandling från 1704 om den ryska kyrkan och religionen. Hon hann precis avsluta sin del av arbetet, som snart kommer att ges ut. Hennes viktiga insatser som forskare inom svensk medeltid uppmärksammades 2012 med ett hedersdoktorat i teologi i Lund. Hon var ledamot i flera lärda sällskap och var vid sin död preses i Nathan Söderblom-sällskapet. en hon var också friluftsmänniska, och orientering var ett viktigt inslag i hennes och familjens fritidsaktiviteter.   Som person kombinerade hon allvar med humor, engagemang med stor arbetskapacitet och intellektuell skärpa med klokhet och gott omdöme. Vi som har haft förmånen att vara hennes vänner och kolleger minns henne med värme och tacksamhet.

1998
Tore Nyberg, (1931 – 2018), FD, Professor i historia vid Odense Universitet, TD hc Uppsala 2003.

BVPP:  s. 89 – 104: Birgitta politikern.

Minnesord i Uppsala Nya Tidning 2018-24-09 av Knut Villads Jensen.
Tore var en av världens främsta Birgittaforskare och kännare av nordeuropeiskt klosterväsen. Han föddes 1931 i Uppsala som son till den kände orientalisten HS Nyberg. Tore konverterade som ung till katolicismen och hade egentligen tänkt bli präst, men ändrade sig efter att ha träffat sin hustru Betty under studier i Tyskland.
År 2003 – 700 år efter den Heliga Birgittas födelse – blev Tore teologie hedersdoktor vid Uppsala Universitet för sin forskning över Birgittas liv och hennes orden. År 1965 disputerade han i Lund med avhandlingen Birgittinische Klostergründungen des Mittelalters. Tore anställdes 1971 på Historisk Institut på Odense Universitet, grundlagt 1966. Han bidrog till att bygga upp en helt ny forsknings- och undervisningsmiljö, vilket fordrade sammanhållning och samarbete, också med kolleger som av annorlunda övertygelse stod långt från Tore. Det ville han, och det förmådde han. Snabbt uppstod en tvärvetenskaplig arbetsgemenskap rörande medeltiden med Tore som central person, och detta formaliserades 1976 i Laboratorium for Folkesproglige Middelalderstudier, vilket senare bytte namn till Center for Middelalterstudier. Det är Skandinaviens äldsta medeltidscenter som genererat en lång rad publikationer och konferenser.
Tore var en ypperlig föredragshållare, och deltog till helt nyligen som talare vid internationella konferenser över hela Europa. Han var också skicklig i samtal på tumanhand, han lyssnade och talade stillsamt djuplodande, och med humor. Efter pensionen fick han ett halvt arbetsrum på Odense Universitet, som han under 15 år delade med en lång rad doktorander. I november 2017 deltog han i det årliga medeltidssymposiet i Odense, som han varit med om att skapa för mer än 40 år sedan. Begravningsgudstjänsten var i Odense den 23 mars, men Tore jordfästes enligt önskan i familjegraven i Uppsala den 6 april.

1999
Rolf Erixon, Vadstena.

Tog initiativ till Örtagården, som invigdes 1983

2000
Mereth Lindgren 1936 – 2010 FD, Docent och universitetslektor vid Uppsala universitet

BVPP s. 167 – 171: Den heliga Birgitta – pilgrim i livet och konsten

Minnesord i Dagens Nyheter 2010-10-23, av Jan Svanberg, professor emeritus i konstvetenskap

Konstvetaren docent Mereth Lindgren, Enskede, har avlidit 64 år gammal. Hennes närmaste är maken Per-Erik, döttrarna Elisabeth Wiig, Katarina Lindgren och Magdalena Sabel med familjer.
Mereth Lindgren var en framstående kännare av vårt äldre monumentalmåleri och kyrkliga skulpturer, inte minst bilderna av Heliga Birgitta.   Efter studentexamen på latinlinjen studerade hon vid Stockholms universitet, där hon blev fil kand 1960 och fil mag följande år. Hon disputerade i konstvetenskap 1983 på avhandlingen ”Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kalkmålningar i Sverige cirka 1530-1630”. Avhandlingen prisbelönades av Kungliga Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. Hon blev antagen som docent och några år senare förklarades hon professorskompetent.
Men långt innan Mereth Lindgren satsade på en forskarkarriär gick hon i början av 1960-talet på Lärarhögskolan och tjänstgjorde sedan under några år vid olika Stockholmsskolor. Från 1967 hade hon olika befattning vid de konstvetenskapliga universitetsinstitutionerna – först i Stockholm och från 1993 som universitetslektor i Uppsala.
Mereth Lindgren var en född pedagog med ett särskilt glädjefyllt och klart sätt att förmedla kunskaper och nya forskningsrön även vid andra svens-ka och nordiska universitet. Dessutom var hon en flitig föredragshållare vid studieförbund och olika museer samt medverkade i både radio och tv. Hon ledde även en mångfald studieresor till konsthistoriskt intressanta platser i och utom landet.   Som förste antikvarie vid Riksantikvarieämbetet (1969- 88) sysslade hon främst med ikonografisk registrering av medeltida bildkonst och forskning vid det till ämbetet knutna projektet ”Sveriges kyrkor”, bland annat med sin grundliga presentation av halländska kyrkor: ”Värö och Stråvalla kyrkor” (1979).   Hon har också betytt mycket för det nordiska samarbetet kring bildtolkning, inte minst genom sin flitiga medverkan sedan 1970 vid de vartannat år anordnade symposierna i nordisk ikonografi – ett par har hon även organiserat.  En mångårig insats av vikt har Mereth Lindgren gjort som sekreterare i Birgittastiftelsen, där hon arbetat för bevarandet av klosterområdets medeltida miljö i Vadstena och för att ordna symposier och kulturdagar på olika teman utgående från denna miljö och den heliga Birgitta.  Även i sin forskning har Mereth Lindgren ägnat många artiklar åt birgittinsk konst och utgivit den vackra boken ”Bilden av Birgitta” (1993). I övrigt har hon publicerat många vetenskapliga artiklar, främst kring vårt medeltida och efterreformatoriska monumentalmåleri samt kring ikonografiska frågor. Slutligen sammanfattade hon sitt stora vetande om vår äldre konst i ”Signums svenska konsthistoria”. År 1997 mottog hon Hildebrandspriset för sin forskning och sitt författarskap om medeltidens konst.
Hos Mereth Lindgren förenades forskarens och pedagogens ambitioner på ett lyckligt sätt. Härtill kom ett levande människointresse och en varm omtanke om vänner, kolleger och elever.

2001
Alf Härdelin 1927 – 2014. Professor i teologi, Uppsala universitet.

Minnesord i Dagens Nyheter 2014-09-02, av Oloph Bexell, professor em, Uppsala universitet, Stephan Borgehammar, professor, Lunds universitet, Anders Ekenberg, professor, Newman­institutet, Ingvar Fogelqvist, kyrkoherde, teol.dr, Växjö, och Per Ström, akademiintendent, teol.dr, Uppsala universitet.
Professor Alf Härdelin, Uppsala, har avlidit i en ålder av 87 år. Hans närmaste är makan Margareta och barnen Göran, Thomas, Staffan och Cecilia med familjer.
Alf Härdelin var hälsing till börden. Han växte upp i Ramsjö och i Duvbo där hans far var präst. Själv var han under några år präst i Strängnäs stift innan han 1963 upptogs i den romersk-katolska kyrkan. Han var 1961-66 bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Efter disputationen 1965 om den högkyrkliga Oxfordrörelsen på 1830-talet var han under 20 år docent och lektor i praktisk teologi vid Uppsala universitet. Hans forskningsfält skiftade fokus när han från 1970-talet alltmer kom att intressera sig för den medeltida kulturen och teologin. Åren 1986-93 var han anställd som forskare i detta ämne vid HSFR och 1990 erhöll han professors namn.
Härdelin var en förgrundsgestalt inom svensk teologisk medeltidsforskning men också en brobyggare som älskade att samla kolleger från andra ämnen till symposier och antologiprojekt. På 1970-talet introducerade han i vårt land det teologiska begreppet ”spiritualitet” och kom att bli en skolbildare vid forskning om relationen teologi-praxis i olika tider. Ett storverk är hans bok om spiritualiteten i medeltidens Sverige, Världen som yta och fönster (2005).   Han var också översättare och diktare. Hans översättningar från latin finns t.ex. i antologin Symfoniska röster (2012), medan den katolska psalmboken Cecilia innehåller både översättningar och originaltexter.   Alf Härdelin var en social person som trivdes i umgänge och diskussion. Under hans aktiva tid samlades vi, hans doktorander, och andra till dagliga luncher, där vänskapen odlades och allt ifrån dagens on-dit till vetenskapliga problem avhandlades. Han beskrev sig själv som ”den fräne kritikern av intellektuella slappheter och kyrkliga villfarelser” och många är beredda att hålla med; hans omdömen kunde bli skarpa. Men även humorn flödade. Han var vetenskapens vårdare och värnare och levde som han lärde. Genom sin forskning, sitt författarskap och sina föreläsningar har han för många fått öppna fönstret mot den intellektuella storhetstid som medeltiden utgör.

2002
Birger Bergh 1935 – 2008. Professor vid Lunds Universitet.

BVPP s. 45 – 52: Visionernas väg: de birgittinska uppenbarelsernas texthistoria.

Ur Minnesord i Kgl. Vitterhetsakademiens Årsbok 2009, av Anders Piltz.
Nils Anders Birger Bergh föddes den 25 juni 1935 i Luleå och var professor i latinska språket och litteraturen vid Lunds universitet under åren 1975–2000. Han var ledamot av en rad lärda sällskap och samfund, bland dem Kungl. Vitterhetsakademien, där han även var ledamot i förvaltningsutskottet mellan 1996 och 2005, under många år sammankallande i Birgittakommittén, ledamot i inskriftsnämnden, sammankallande i utdelningsnämnden för Stiftelsen Gihls fond, samt ledamot av ledningsgruppen för utgivningen av Rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling. Birger Bergh var känd långt utanför de akademiska kretsarna som Birgittaforskare, som en av de lärde i Lund, som författare, föreläsare och vältalare, men även som mästare på klassisk gitarr.  …
Nu var det femtiotalets mitt. Man hade redan siktet inställt på sexhundraårsminnet 1973 av den heliga Birgittas död. Birger fick därför uppgiften att framställa en kritisk edition av sjunde boken av helgonets Reuelaciones, hans doktorsavhandling 1968. Birgers forskningsfält blev medeltids- och nylatin. …
Hos Birger föddes ett livslångt intresse för den egensinniga och geniala adelsdamen Birgitta, åttabarnsmamman och visionären, sex sekler bort och ändå så nära, för människan i spelet, och för gestalten använd som pjäs i eftervärldens spel. Hans umgänge med Birgitta avsatte biografin Heliga Birgitta, åttabarnsmor och profet (2000). …
Sysslandet med Birgitta ledde vidare till hennes biktfar Mathias av Linköping, vars läroböcker i retorik och poetik i sin tur länkade hans intresse in på den antika retoriken, en vetenskap som i motsats till alla andra discipliner knappast har gjort några radikala framsteg sedan vår tideräknings början. De gamla teoretikerna hade redan upptäckt allt, tyckte Bergh, som översatte den allra äldsta läroboken på latin, den anonyma Rhetorica ad Herennium, till svenska (2005).
Birger Berghs pensionering 2000 blev startskottet till en intensiv verksamhet som allmänbildare. Under Birgitta-året 2003 höll han bortåt hundra föredrag. Själv en eminent stilist har han medryckande under de senaste åren i bokform presenterat så vitt skilda personligheter som Karl den store, paret Abélard och Héloïse, Francesco Petrarca, Samuel Pufendorff, Johannes Schefferus och Lars Wivallius för en svensk läsekrets. Han hade vid sin bortgång också översatt komedin Andria av Terentius. …

2003
Moder Tekla f 1938.  O.Os.S.  Abbedissa för den svenska grenen av Birgittinorden och
Moder Karin, abbedissa för Pax Mariae, Vadstena (inom den medeltida grenen av Birgittinorden).

2004
Matti Klinge f. 1936  Professor em i historia vid Helsingfors universitet, FD hc i Uppsala och Greifswald
Eva Ahl Waris f. 1975, FD historia, Helsingfors universitet. Erhöll SSB:s stipendium 2010 för sin doktorsavhandling Historiebruk kring Nådendals kloster och den kommemorativa anatomin   av klostrets minnesplats, med Klinge som handledare

 2005
Helge Nordahl 1927 – 2018. Professor i romanska språk vid Oslo universitet. Birgittaforskare. Författare till boken ”Den heliga Birgitta” (Artos 2003).

Helge Nordahl, tidigare professor i franska vid universitetet i Oslo, är en framstående kännare av medeltida litteratur, och är ledamot av Det Norske Akademi. Under senare år har han särskilt ägnat flera arbeten åt den birgittinska traditionen och är Norges främste Birgittakännare. Han har bland annat översatt ett urval ur Birgittas uppenbarelser till norska.
!En av de bästa moderna böcker om Birgitta vi har läst. Helge Nordahl har på något sätt fått ett personligt förhållande till Birgitta och detta lyckas han förmedla. Som icke-svensk ser han henne med nya ögon. Vi rekommenderar den varmt” Birgittasystrarna i Vadstena!. Ur förlagsreklamen:
”Hans biografi över den heliga Birgitta är den för närvarande mest aktuella i sitt slag. Den förenar lärdom och sakkunskap med ett levande framställningssätt och ger också inblickar i Birgittas religiösa värld. För den som vill bekanta sig med Sveriges mest kända helgon är detta en utmärkt introduktion.” Per Beskow

2006
Birgitta Fritz  f. 1935. medeltidshistoriker. Docent vid Stockholms universitet. Huvudredaktör för Svenskt Diplomatarium från 1977 fram till sin pensionering 2000.

BVPP s. 285 – 296: Vadstena klosterkyrka och kung Magnus testamente 1346.

2007
Claes Geijrot, f. 1960, Docent. Disputerade 1988 i latin vid Stockholms universitet på en utgåva av Vadstenadiariet[1].Sedan 2000 huvudredaktör vid Svenskt Diplomatarium. Korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien. Gejrot har även utgivit en kommenterad översättning av Vadstenadiariet (1996) och flera artiklar med birgittinska ämnen.

BVPP s. 189 – 200: Kvinnan i grått – Birgitta i Vadstenabrödernas bok.

2008
Bridget Morris. Senior lecturer in Scandinavian studies at the University of Hull. Översättare av heliga Birgittas Uppenbarelser till engelska., författare till “St. Birgitta of Sweden” (1999).

BVPP s. 247 – 262: Birgittas efterföljare i England.

2009
Göran Grefbäck f. 1925. Prost och kyrkoherde i Vadstena församling (SvK.). Främjare av Birgittaminnet i Vadstena. Hedersledamot

2010 delades inget pris ut.

2011
Sune Zachrisson f. 1932. FL, Byggnadsantikvarie. Stadsantikvarie i Stockholm, styresman för Nordiska museet 1975-78. Författare, tillsammans med Julia Sigurdsson, till ”Aplagårdar och klosterliljor. 800 år kring Vadstena klosters historia” (Artos 2012). Hedersledamot.

2012
Hans Aili 1947. FD, Professor em. i latin vid Stockholms universitet. Författare till de textkritiska utgåvarna av heliga Birgittas ”Revelationes”, bok IV och VIII och andra arbeten kring Birgitta, särskilt ”Imagines sanctae Birgittae (2003), tillsammans med Jan Svanberg.

BVPP s. 53 – 72: Handskrifterna till Birgittas revelationer.

2013
Syster Patricia O.Ss.S

BVPP s.297 – 316: Vadstena klosters abbedissor.

 ”Syster Patricia tilldelas priset som förvaltare av ett stort kulturarv med de kunskaper om heliga Birgitta och Birgittinorden som det innebär. Som författare har syster Patricia gjort viktiga bidrag till Birgittinsk litteratur… Syster Patricia har hållit många föredrag om Birgitta och Birgittinorden genom åren och har också tagit emot många skolklasser och undervisat dem i klosterkulturen. Hon har även fungerat som handledare åt utländska doktorander.”

2014
Ulla Sander Olsen

Forskar om den birgittinska rörelsen, medutgivare av ”Birgitta Atlas”.

BVPP s. 377 – 392: Birgittinorden och dess grenar.

2015
Denis Searby, f. 19xx. Professor I klassisk grekiska, Stockholms universitet

Birgittastiftelsen har tilldelat professor Denis Searby årets Birgittapris. Motiveringen till priset är Denis Searbys översättning av Birgittas uppenbarelser och andra verk till engelska som har getts ut i fyra band av Oxford University Press.
Denis Searby har ensam översatt Heliga Birgittas uppenbarelser till engelska. Översättningen bygger på den moderna textkritiska latinska versionen av Liber caelestis, publicerad av Kungliga Vitterhetsakademien, och är utgiven av Oxford University Press i fyra band (2006–2015). Det fjärde och sista bandet kom ut i augusti 2015. Det innehåller den åttonde boken av Uppenbarelserna – med bland annat “upprorsprogrammet” mot Magnus Eriksson samt anvisningar om klosterbyggnationen – ordensregeln för Birgittinorden, Biskop Alfonso av Jaens försvar av Birgittas uppenbarelser och andra skrifter.

2016
Stephan Borgehammar f. 1958. TD, professor i praktisk teologi vid Lunds universitet.

”för en mångårig forskning präglad av vårdad stilkonst och genuin inlevelse i medeltidens religiösa liv”. Borgehammar har bl.a. varit handledare för undersökningar av predikokonsten i Vadstena kloster

2017
Jan Svanberg f. 1935. Prof. Em. i konsthistoria vid Oslo Universitet och konstvetenskap vid Stockholms universitet.

BVPP s. 201 – 214: De äldsta bilderna av Birgitta  och hennes vision av Jesu födelse.

Tidskriften Signum skriver (2017-04-25): Årets mottagare av Birgittapriset är konsthistorikern Jan Svanberg. Han får priset för sin kunskapsrika forskning om den heliga Birgitta. Sitt vackraste uttryck har detta intresse för det svenska helgonet fått i tvåbandsverket Imagines Sanctae Birgittae (2003), som han gav ut tillsammans med latinisten Hans Aili. Där visar Svanberg hur en bild av det blivande helgonet byggdes upp och spreds internationellt i de prakthandskrifter av Heliga Birgittas uppenbarelser som framställdes i Neapel på 1370-talet. I anslutning till detta storverk har han i en rad artiklar och uppsatser behandlat specialproblem inom forskningen om heliga Birgitta, till exempel den tidiga bild av henne och hennes uppenbarelse av Jesu födelse som målades för Vatikanen

2018
Ingela Hedström
Karin Risberg

Fil dr Ingela Hedström och docent Sara Risberg har med sina undersökningar av brödernas och systrarnas skriftbruk kastat nytt ljus över livet i Vadstena kloster under medeltiden, samtidigt som de med sina moderna utgåvor av medeltida texter berett vägen för andra forskare att på fast mark gå vidare.
Ingela Hedström arbetar inom projektet heliga Birgittas texter på fornsvenska. Sara Risberg har under flera år sammanställt material till en studie av Birgittahuset i Rom och dess betydelse för kontakter med den romerska kurian under senmedeltiden. De är båda verksamma vid Svenskt diplomatarium, Riksarkivet i Stockholm samt vid Uppsala och Stockholms universitet.

2019
Roger Andersson

Professor Roger Andersson, Stockholms universitet är vårt lands ledande expert på de birgittinska skrifterna från medeltiden. Hans forskning på området går tillbaka till 1990-talet, då han gav ut två lärda monografier om Vadstenabrödernas predikningar. På senare år har Roger Andersson fördjupat sig i Heliga Birgittas texter på fornsvenska. Fyra band har hittills utkommit. De vittnar inte bara om hur Birgittas föreställningsvärld gestaltades på fornsvenska utan också om hur hennes texter användes och spreds i Sverige och Norden.
Under många år var Roger Andersson verksam vid Svenskt diplomatarium, Riksarkivet, där han var engagerad i utgivningen av de brev som är bevarade från svensk medeltid. Sedan 2011 är han verksam vid Stockholms universitet, där han en gång disputerade.


.