Birgittastiftelsen har under åren byggt upp ett mindre bibliotek med Birgittalitteratur. Samlingen förvaras i Klostermuseet. Under en längre tid har det systematiska arbetet med biblioteket legat nere, och en riktig katalog saknas tills vidare. Med början i år (2018) har en Custos utsetts, och Birgittastiftelsen kommer att satsa på denna del av sitt arbete. För att ta del av biblioteket, kontakta museichefen Markus Lindberg.

Den största klenoden i samlingen är den första tryckta utgåvan av heliga Birgittas uppenbarelser. Boken trycktes av Bartholomaeus Ghotan i Lübeck på uppdrag av Vadstena kloster 1491-92. Klostret beställde 800 ex på papper och 16 på pergament. Det är en för tiden enorm upplaga. En utgåva på 100 ex betraktades som stor. Två bröder från klostret åkte till Lübeck för att övervaka arbetet. prästmunken Peter Ingemarsson och lekbrodern Gert. Br Peter fungerade troligen som redaktör och korrekturläsare och br Gert som var kunnig i snideri arbetade med bilder och initialer (se bilden till vänster). Boken är i orginalband med bevarade spännen. Den är helt fullständig men sammanfogad. Man har alltså lagt ihop några ofullständiga band till ett helt (vilket förstås inte är lika fint och sänker marknadsvärdet). Idag finns ett fyrtiotal exemplar på papper bevarade och 5 på pergament. Boken finns utställd på museet. Vadstena församling är ägare till ett annat exemplar, i originalband.

Biblioteket omfattar även den första utgåvan på tyska, tryckt i Nürnberg 1502, gåva av prins Eugen, och en närmast komplett samling av andra äldre utgåvor. Bland handskrifterna märks särskilt  en kopia från 1456 av Johannes’ de Torquemada ”Defensorium”. Det handlar om ett försvarstal för Birgittas uppenbarelser, vilket hölls inför kyrkomötet i Basel år 1436, där hela den birgittinska rörelsen sattes i fråga.

          

Ghotan-utgåvan 1492 (längst till vänster och höger) är stramt hållen, i linje med Birgittas anvisningar för Klosterkyrkans utformning, ”Av slät gärning, ödmjuk och stark”, som texten lyder i Ghotans utgåva*.  Illustrationerna i den tyska översättningen från 1502  (i mitten) följer samma bildprogram som Ghotan, men illustrationerna är mer naturalistiska och detaljerade.

* Enligt modern textkritik är ordet ”ödmjuk” ett tillägg till originaltexten (se Litteraturbankens version),  som genom Ghotan-utgåvan blivit normerande . En rak översättning kunde snarare vara ”av enkelt och kraftfullt utförande”.